Är det inte helt fantastiskt vad andra kan trycka i en? Till exempel, att någon har så stort inflytande på en annan att den faktiskt kan få en annan att avsky en person den tidigare avgudat? Det är tragiskt, men det är dagens samhälle. Att se folk vända ryggen till personer som man har eller haft ett starkt band med på grund av en annan person, eller helt enkelt sin egen stolthet.
 
Tänkte berätta en grej här, öppet på bloggen om ett av de största sveken jag varit vittne till. 
Allt började med en mamma, som hade fyra älskade barn, varav två som bodde hemma. Händelsen handlar om mamman, och de två barnen som bodde hemma. Det ena barnet var i rättegång, och mamman betalade otroligt mycket kostnader för detta barnet. Medan det andra barnet, nästan levde på bröd och vatten för att kunna förse sin mamma med pengar som personen inte hade, för att hjälpa mamman med advokatskostnader, hyra, mat och så vidare. Men mamman var inte nöjd, medan hon kämpade för sitt barn i rättegången blev det andra barnet åsidosatt, bortglömt och försummat. Och det gick faktiskt så långt, att mamman blev så otacksam och girig, så att när barnet en månad knappt hade pengar till sig själv, inte gav mamman sina pengar... Blev det utslängt och förvisat av sin egen mor. Fick höra brutala ord, nervärderande saker, saker jag själv har förträngt. Saker som kunde hålla mig vaken om natten, få mig att bli tårögd och få magknip bortom denna världen. Och allt detta är faktiskt sanning, medan mamman betalade för sitt ena barn, tusentals kronor för att detta barnet skulle må bra, tryckte hon undan det andra på grund av dålig ekonomi. Den utslängde fick inte ens tillbaka sina saker förrän den hotade med polisanmälning och socialen. 
 
Hur urartade sig detta då? Blev barnet bara utslängt och mamman hörde aldrig av sig igen? Nej, efter mycket bråk och fula ord gjorde mamman ett försök att få tillbaka barnet, än en gång blev det tjat om pengar. Barnet sa till sin mamma att det inte var redo att flytta hem efter det stora sveket. Mamman accepterade detta, men bara efter några dagar fick barnet ett argt långt sms av sin mor och var inte längre välkommen hem. Barnet som blev utslängt har idag bara kontakt med ett av sina tre syskon, för mamman haft så stort inflytande på de andra två syskonen. Barnet kan träffa sina syskon på stan, eller på tåget och bli behandlad som luft. 
 
Det är en del som vet vilka detta handlar om, och ni som inte vet. Ta det som en lärdom, människor slutar aldrig förvåna. Att en mamma kan förvisa sitt eget barn när barnet gör så gott den kan är nog det största sveket som finns i mina ögon. Det gör ont i min mage av att tänka på det.
 
Men något som är fantastiskt med detta är att barnet som detta handlade om faktiskt mår tusen gånger bättre idag. Barnet tog sig ifrån den som slukade all energi, all glädje och pengar dessutom.
 
Jag vet inte hur mamman har det i dagsläget, men jag hoppas faktiskt att hon har det kritiskt med både pengar och vänner. Mamman själv var för stolt för att berätta för sina vänner vad som hade hänt, den riktiga historian. Men hon förlorade även många vänner, för de kände henne så väl att de visste hur illa hon kunde behandla andra. Förhoppningsvis sväljer hon sin stolthet och inser själv vilket misstag hon har begått, att slänga ut sitt barn. Som tur är så var barnet älskat och omtyckt av många, så det hade fler på sin sida, än vad mamman hade.

1 kommentarer

Anonym

22 Jan 2013 17:02

Beklagar verkligen personen i berättelsen, hoppas innerligen på att det löser sig på något vis för alla personerna involverade.

Dock väcker själva berättelsen en ännu mer tragisk sanning, när världen och människan har låtit mödrar svika sina barn med sån här ondo. Var finns källan som på något inte sviker oss, som försäkrar oss om den kärlek och frid som vi behöver och säkerligen söker hela vårt liv. För det vore en ännu större besvikelse om vi endast såg till denna moderns misstag som en stor tragedi.

Hade varje människa med största allvar tittat sig själv i hjärtat, så hade vi på många sett inte varit mycket bättre än mamman...

We All sincerly need a loving way out, not just everyone else except ourselves.

Svar: Fast ens mamma är ens mamma, och det är någon man alltid ska kunna räkna med oavsett vad, men jag ser vart din åsikt kommer ifrån.
elin

Kommentera

Publiceras ej